Vid växlingsplanket är det lugnt då jag besöker dem i slutet av damstafetten. Värre var det under ungdomsstafetten då det rycktes kartor av glatta livet. Det märks tydligt att de som springer i Ungdomsklassen inte är så erfarna av att spring stafett och att växla. Det blir lätt stirrigt och hetsigt då alla är lite nervösa och osäkra. Speciellt svår var växlingen till andra sträckan då förstasträckslöparna visste att de skulle ha två kartor. Problemet var bara det att de två kartorna låg i samma stora plastficka, så många fick med sig även tredje sträckan. Allt som blev fel kunde dock växlingsplanksfunktionärerna rätta till tack vare uppmärksamhet och extra kartor. ”Det tråkigaste som händer här är de löpare som kommer in och ska växla men upptäcker att de inte har någon att växla till. Då får de stå och ropa och vänta. Det händer ganska ofta tyvärr, men det är ju ingenting man som funktionär kan göra något åt.”
Under damernas tävling var det lite småhetsigt vid första växeln då många kom samtidigt, men sen lugnade det ner sig ordentligt. Damerna har erfarenhet och stressar inte upp sig för ett växlingsplank. Liknande situation förväntas nu under herrkaveln; lite hetsigt i början men sedan lugn utan större problem
Tiomila 2012 